Varma tofflor på magen

Så var det torsdag igen (hann visst bli fredag innan jag tryckte på publicera). Den här veckan har verkligen krupit fram. Så seg. I onsdags var jag så glad för att det var fredag idag. Det är så dumt när man ligger en eller flera dagar före. Man blir så besviken. Jag jobbar visserligen bara ett par timmar om dagen nu så jag är inte direkt i behov av helg men ledighet är ändå ledighet. Men det har gjort mig gott att jobba mindre. Jag mår mycket bättre. Gråter inte för minsta lilla och känner mig inte helt tom, som jag gjorde under hösten och vintern. Så vad har jag lärt mig. Jo, att semester är nog rätt viktigt trots allt. Men det är å andra sidan pengar också.

Imorse när jag vaknade hade jag så ont i ryggen och magen att jag nästan inte kunde ta mig upp ur sängen. Då visste jag att det skulle bli en ganska så rutten dag. Den här veckan har jag cyklat till jobbet två dagar och gått en. Kevin är inte hemma så jag har inte kunnat åka bil vilket är ganska bra egentligen eftersom jag försöker spara pengar, men idag när jag vaknade kände jag att det nog inte skulle fungera att gå eller cykla så jag bestämde mig för att ta bussen. Började dagen med några vanliga smärtstillande (2 panodil och 1 Ipren). Jag vet faktiskt inte varför eftersom dom ändå inte hjälper men jag tog några i alla fall. Man vet ju inte och jag vill försöka undvika starkare saker tills det är kris. Ryggen blev lite bättre framåt dagen men magen blev värre. Stackars Saga blev utan promenad. Nu regnade det i och för sig så hon var nog bara glad men jag försöker komma igång med henne igen. Och mig. Det är flera månader sedan vi promenerade och var ute i skog och mark på allvar och det märks. Jag lägger på mig. Hon håller konstigt nog vikten rätt bra men har tappat muskler. Så egentligen kan man nog säga att hon också har fläskat på sig lite, haha. Men vad ska man göra när man har svårt att gå. Jag har försökt träna henne inne men det blir ju inte samma sak. 

Jag tog bussen till jobbet och jobbade mina två timmar. När jag skulle hem såg jag att det var 5 minuter tills en buss skulle gå och 17 till nästa. Jag tänkte att jag inte skulle hinna med den tidigare så jag började gå långsamt. Kom in på stationsområdet och såg att jag hade tre minuter på mig så jag började springa. Det kändes inte alls lockande att behöva stå typ en kvart och vänta så jag sprang. Vilket misstag det var. Jag hann med bussen men det kändes som att någon högg mig i magen med en kniv. Eller flera. När jag satte mig ner gjorde det så ont. Det bara högg och typ ilade. I magen. I ljumsken. Och kanske på insidan av låret. Jag är inte säker men jag tror det. Det stramar och hugger och ilar och trycker. Eller något. Fan vad svårt jag har för att förklara hur det känns. Hur det gör ont. Var likadant när tandläkaren smsade och ringde mig igår. Hur känns det? Ja, jag vet inte. Ont? Räcker inte det? Svårt är vad det är. 

Nu ska jag läsa en stund innan jag försöker sova. På magen ligger två tofflor som jag har värmt i micron (man ska göra det, haha). Det är samma sak med dom som med tabletterna, men jag försöker hålla hoppet uppe. En vacker dag kanske det hjälper. Fast värme är skönt och det är synd att den inte varar längre. 

Peanut butter bites - no bake, vegan

Dom här går snabbt att röra ihop men måste tyvärr stå i kylen en stund innan dom är klara. Men man behöver ingen ugn och om man är vegan kan man lätt byta ut produkterna som jag använder (smör och choklad) mot mjölkfria alternativ. Jag fick nämligen frågan om jag inte kunde göra lite veganska saker och eftersom jag inte själv är det kändes det lite svårt, men just det här receptet fungerar ju för både veganer och andra. Jag har några andra recept på G som passar om man är vegan så håll koll på min blogg eller youtubekanal för fler videor.  Önskar er alla en trevlig kväll! 
 

Besök hos uppfödare

I tisdags åkte jag och Kevin ner till min blivande uppfödare. Träffa lite varghundar igen. Alltid trevligt! När vi kom hade dom besök av kiropraktorn som höll på att behandla en av hästarna. När den var färdig fick även några hundar behandling och då fick jag hjälpa till att hålla dom. Om ungefär ett par veckor kommer han tillbaka för uppföljning av djuren som han behandlade så då ska jag nog åka dit med Saga så att hon kan fixas till. Det ser jag framemot. Hoppas bara hon inte skriker som den ena hunden gjorde, haha. Eller är ilsk som en av dom var. Fast den var tydligen alltid det så det tror jag inte att Saga kommer vara. Hon kommer däremot tycka att det är läskigt att en främling ska röra vid henne och hon kommer nog inte vara så bekväm med att ligga på sidan heller medan han knäcker till hennes bakdel. Men det visar sig. Ska bli kul att se om det blir någon skillnad efteråt.