Sagas första cykeltur

Idag kände jag för att cykla iväg med Saga och så blev det också. Efter frukosten gick jag ner i förrådet och tog ut min cykel. Saga har aldrig åkt i korgen men det var inga problem. Hon satt still hela tiden och tittade glatt på allt som susade förbi medan pälsen fladdrade i vinden. Vi cyklade inte så långt eftersom jag inte visste hur det skulle gå, men nu vet jag att det fungerar så nu kan vi cykla överallt. När vi kom fram fick hon springa lite lös i den nya linan som jag fick hem igår. Köpte en på Hööks för ett tag sedan men den var alldeles för tung. Hon kunde ju springa men det var ansträngt och det kändes inte rätt. Så i torsdags beställde jag paracordlina och den kom hem väldigt fort. Redan dagen efter. Det gillas! Linan var perfekt och med haken som jag själv satte dit väger den bara 90 gram. Lite skillnad mot den första jag köpte som väger 320 gram, men den kommer till nytta hos en med större hund så det är ju bra eftersom färgen är så snygg, haha. Lägger en bild i slutet på dom. Den vänstra är min nya och den högra är den från Hööks. 

Om jag hade barn...

Men jag orkar inte! Dumma blogg! Jag hade skrivit ett så långt inlägg och så helt plötsligt försvann allt. Det brukar komma tillbaka men inte den här gången. Så dumt. När jag väl tar tag i skrivandet blir det så här. Inte konstigt att man tappar lusten. 
 
Jag tar om det, men bara lite kort. Det blir ju tyvärr aldrig lika bra andra gången. Men i det stora hela handlade det om det här inlägget (klicka på ordet här). Jag såg det häromdagen och kände att det är precis så jag skulle tänka om jag hade barn. Nu har jag inte det och jag vill heller inte ha några. Har aldrig velat det, men man kan ju ändå tänka hur man skulle vilja ha det som mamma. Om jag var mamma hade jag velat tillbringa så mycket tid som möjligt med mitt barn. Särskilt när dom är små. Det är ju då dom lär sig allt och det skulle jag inte vilja missa. Inte för alla pengar i världen. Precis som Linda skriver så är det inget man kan köpa tillbaka senare. Det händer där och då. Uppväxten kommer bara en gång och vill man då missa den genom att lämna bort på dagis så fort man får tillfälle till det? Jag förstår så klart att vissa måste göra det för att klara sig ekonomiskt, men jag tror att dom flesta faktiskt har tillräckligt med pengar för att klara sig. Man behöver inte allt det där "extra". Sedan finns ju dom som bara inte vill veta av sina barn. Jag vet tyvärr dom som mer eller mindre önskar att deras barn bodde på dagis och bara var hemma korta stunder och då undrar jag varför man ens skaffade det där stackars barnet. I dom fallen har nog barnet det bättre på dagis än hemma, men jag kan ändå inte förstå hur man som förälder vill vara iväg från sitt barn så mycket. 
 
Det får räcka så. Jag kan ju avsluta med att alla har så klart rätt att göra precis som dom vill och jag dömer ingen, men man kanske skulle tänka en extra gång om det är värt det. Alla föräldrar (dom flesta i alla fall) säger att tiden går så fort, att barnen växer upp för fort.Om det nu går för fort, varför inte ta vara på den korta tiden då? 
 
Min brorsdotter Nova för några år sedan.