Varma tofflor på magen

Så var det torsdag igen (hann visst bli fredag innan jag tryckte på publicera). Den här veckan har verkligen krupit fram. Så seg. I onsdags var jag så glad för att det var fredag idag. Det är så dumt när man ligger en eller flera dagar före. Man blir så besviken. Jag jobbar visserligen bara ett par timmar om dagen nu så jag är inte direkt i behov av helg men ledighet är ändå ledighet. Men det har gjort mig gott att jobba mindre. Jag mår mycket bättre. Gråter inte för minsta lilla och känner mig inte helt tom, som jag gjorde under hösten och vintern. Så vad har jag lärt mig. Jo, att semester är nog rätt viktigt trots allt. Men det är å andra sidan pengar också.
 
Imorse när jag vaknade hade jag så ont i ryggen och magen att jag nästan inte kunde ta mig upp ur sängen. Då visste jag att det skulle bli en ganska så rutten dag. Den här veckan har jag cyklat till jobbet två dagar och gått en. Kevin är inte hemma så jag har inte kunnat åka bil vilket är ganska bra egentligen eftersom jag försöker spara pengar, men idag när jag vaknade kände jag att det nog inte skulle fungera att gå eller cykla så jag bestämde mig för att ta bussen. Började dagen med några vanliga smärtstillande (2 panodil och 1 Ipren). Jag vet faktiskt inte varför eftersom dom ändå inte hjälper men jag tog några i alla fall. Man vet ju inte och jag vill försöka undvika starkare saker tills det är kris. Ryggen blev lite bättre framåt dagen men magen blev värre. Stackars Saga blev utan promenad. Nu regnade det i och för sig så hon var nog bara glad men jag försöker komma igång med henne igen. Och mig. Det är flera månader sedan vi promenerade och var ute i skog och mark på allvar och det märks. Jag lägger på mig. Hon håller konstigt nog vikten rätt bra men har tappat muskler. Så egentligen kan man nog säga att hon också har fläskat på sig lite, haha. Men vad ska man göra när man har svårt att gå. Jag har försökt träna henne inne men det blir ju inte samma sak. 
 
Jag tog bussen till jobbet och jobbade mina två timmar. När jag skulle hem såg jag att det var 5 minuter tills en buss skulle gå och 17 till nästa. Jag tänkte att jag inte skulle hinna med den tidigare så jag började gå långsamt. Kom in på stationsområdet och såg att jag hade tre minuter på mig så jag började springa. Det kändes inte alls lockande att behöva stå typ en kvart och vänta så jag sprang. Vilket misstag det var. Jag hann med bussen men det kändes som att någon högg mig i magen med en kniv. Eller flera. När jag satte mig ner gjorde det så ont. Det bara högg och typ ilade. I magen. I ljumsken. Och kanske på insidan av låret. Jag är inte säker men jag tror det. Det stramar och hugger och ilar och trycker. Eller något. Fan vad svårt jag har för att förklara hur det känns. Hur det gör ont. Var likadant när tandläkaren smsade och ringde mig igår. Hur känns det? Ja, jag vet inte. Ont? Räcker inte det? Svårt är vad det är. 
 
Nu ska jag läsa en stund innan jag försöker sova. På magen ligger två tofflor som jag har värmt i micron (man ska göra det, haha). Det är samma sak med dom som med tabletterna, men jag försöker hålla hoppet uppe. En vacker dag kanske det hjälper. Fast värme är skönt och det är synd att den inte varar längre. 

Kommentarer :

#1: Anonym

Men åh vad jobbigt😢. Nåt är det ju som är fel när du har så ont... nu är ju inte jag rätt person att säga att du mÅSTE till doktorn hehe men du MÅSTE dit o tvinga dom att undersöka dig tills dom vet vad det är. !

Svar: Haha hej awesome Marlene. Nej du är verkligen inte rätt person att säga så 😜 Har du varit och kollat upp dig än? Men jag ska gå... Någon gång. Har ju så svårt för att stå på mig så får jag veta en gång till att det är normalt blabla kommer jag tro att det är så. Även att det nog inte är det.
Lynn

skriven
#2: Marlene

Det var jag awesome marlene som kommenterade by the way😂

skriven

Kommentera inlägget här :