Smärtfri bortsprungen valp

Här ligger jag och nyser. Och nyser. Och nyser. Och... nästan nyser. Fasen vad jag hatar att nysa och ännu mer hatar jag att nästan nysa. Man ligger där och flämtar som en idiot. Men ingen nysning kommer. Kan lätt ligga och nästan nysa i fem minuter. Jag har alltså gått och blivit förkyld. Jag har ont i halsen, snorar och ja... nyser och nästan nyser. 

Igår såg jag på Facebook att en shetland sheepdogvalp hade försvunnit och den bor i mitt område. Jag och mamma gick en runda med hundarna för att se om vi kunde hitta den och sedan gick jag och Kevin ut en sväng med ficklampor, men ingen liten hund. Det var många som var ute och letade och många stannade för att fråga om vi hade sett den. Stackars lilla hund. Och stackars familj. Jag hade varit helt förstörd om det hade varit Saga. När jag och mamma gick ut sista gången höll dom fortfarande på att leta. Jag hade svårt för att somna i natt. Låg bara och tänkte på valpen. Var han höll hus. Om han var varm. Skadad. Levande. Så hemskt! 

Jag vaknade tidigt så jag tog med Saga på en längre promenad än vi brukar ta innan frukost. Men ingen valp. Inga observationer hade gjorts heller vilket bara gjorde det ännu svårare att veta var man skulle hålla utkik. Gick hem och åt frukost lite snabbt innan jag begav mig ut igen. Den här gången utan Saga. Eftersom jag är sjuk orkade jag inte så mycket som jag ville. Jag hade helst velat vara ute och leta tills det var dags att åka till jobbet, men det var bara att inse att kroppen inte ville som jag. Så jag fick gå hem. Jag gjorde i alla fall så gott jag kunde. Höll mig uppdatera på Facebook och precis när jag skulle till jobbet stod det att han var hittad. Så himla skönt! Han hittades däråt där jag gick men eftersom jag inte orkade fick jag vända och gå hem. Tänk om jag bara hade varit frisk. Då kunde han kanske ha hittats tidigare. Men vilken tur att han slapp tillbringa ytterligare en natt ute i kylan. Det var så underbart att se hur alla engagerade sig. Det har nog aldrig varit så mycket människor och bilar i rörelse här ute men det gav resultat. Ibland är internet bra! 

Mitt i allt det här upptäckte jag att jag inte har ont i magen idag. Det är evigheter sedan det var så. Jag minns inte ens när det hände senast. Måste ha varit förra våren. Det gör ont om jag är där och trycker men det behöver jag ju inte göra. Men den där värken som alltid är där, mer eller mindre, är borta. Idag. Imorgon kanske den är tillbaka, men idag har jag i alla fall sluppit den. Riktigt skönt att slippa nu när jag nyser så eftersom varje nysning gör det ännu värre i vanliga fall. 

Kommentarer :

#1: Ingrid Svensson

Ja Usch vad hemskt om ens egna hundar skulle försvinna :( skönt att du inte har magvärk. (kan äntligen kommentera via bloglovinappen igen!) Men sån himla tur att valpen hittades igen!

Svar: Ja jag hade inte slutat leta förrän jag hade hittat min hund. Ägaren till den här var bara hemma och sov ett par timmar och då tvingade hon sig till det. Men det var skönt att det slutade bra :) magvärken kom tyvärr tillbaka men två hela dagar slapp jag den i alla fall. Man får vara glad för det lilla hehe
Lynn

skriven

Kommentera inlägget här :