Det blev en flicka

Jag kommer bara ta det lite kort nu för jag är så himla trött. Kommer försöka skriva lite mer utförligt i veckan som kommer. 

Jag kan ju börja med att berätta att jag fyller 31 idag. Grattis! Haha. Dagen började med att jag gick upp väldigt tidigt efter en natt utan sömn. Hade ju ställt klockan och då sover jag antingen dåligt eller inte alls. Anledningen till att jag skulle upp tidigt var för att jag skulle ta tåget till Linköping. Frukosten blev en halvgod räksmörgås. Är egentligen sugen på Maxis smörgåstårta men den här var bättre än inget. 

Det var tre dryga timmar så det var tur att jag hade iPaden med mig så jag kunde spela lite. Blev hämtad på stationen av dom som jag skulle besöka eftersom jag inte kunde ta mig hela vägen hem till dom, så det var supersnällt av dom att hämta mig (och även snällt av deras grannar som lät mig åka med dom tillbaka när jag skulle hem). När vi kom innanför dörren möttes vi av några jätteglada hundar. Två vuxna och fyra valpar. Jag var alltså där för att titta på en valp. Dom var så små. Och så glada. Och så sociala. Och så klart sjukt söta. Det slutade med att jag köpte en och här är hon. 

Ingen muntorrhet här

Igår öppnade jag en present som mamma köpte till mig häromdagen. Jag fyller år om en vecka men hon sa att jag kunde öppna den redan nu. Jag visste vad det var där i, mest för att mamma är sämst på att ljuga, haha. Det var i alla fall en taklampa som jag har velat ha ett tag. Vi har ingen stege så jag försökte först stå på en köksstol, men jag var för kort. Nådde precis upp om jag stod på tå, så det gick inte. Vi hämtade en liten möbel som gjorde att jag kom upp lite mer, men det var ändå väldigt svårt. Jag tror att jag stod i en halvtimme och bråkade med lampan. Jag fick världens mjölksyra i armarna och ont i nacken av den onaturliga ställningen jag stod i, men till slut fick jag upp skiten. Då visade det sig att den var sne. Jag försökte få den rak, men det gick inte så jag bestämde mig för att jag inte ville ha den. Var bara att skruva ner eländet igen så vi kunde lämna tillbaka den. Behöver jag säga att den kom från Ikea? 

Rocco igår. 

När lampan var nerpackad och vi bar ut möbeln började det kännas konstigt i magen. Kändes som hunger, men vi hade precis ätit. Sekunden senare började jag må illa och salivproduktionen ökade rejält. Och jag menar verkligen rejält. Sprang till toaletten för jag trodde att jag skulle kräkas, men det kom inget kräk. Det enda som kom ur munnen var saliv. Sjuka mängder! Munnen fylldes på bara några sekunder så det var bara att spotta. Efter en stund upphörde det och allt var som vanligt igen. I några timmar i alla fall. Vid midnatt skulle jag lägga mig och kolla på youtube eftersom jag missar så mycket i veckorna när jag jobbar. Då gick en extrem huvudvärk till attack och det började komma massa saliv igen. Vad sjutton? Det försvann dock snabbt men jag bestämde mig för att strunta i youtube och sova istället. Somnade nästan direkt och sov till 10. Hade kunnat sova längre men det känns dumt.

Nostalgi. 

Idag har jag städat och tittat färdigt på sista volymen av Skilda världar. Innan middagen cyklade jag till affären för att köpa vitpeppar och när jag gick runt där inne började jag må illa igen och så kom den ökade salivproduktionen tillbaka. Inte alls så extremt som första gången igår men jag blev lite orolig eftersom jag var i affären. Inte roligt att behöva rusa ut för att kräkas, men det gick över fort. Undrar vad det är som händer. 

Kan du säga faster?

Torsdag idag och veckan har passerat rätt fort tycker jag. Jag jobbar ju och hittills har allt gått bra. Det var bara i tisdags som jag fick spunk lite smått, men i fortsättningen kommer jag prova att ändra rutinerna på tisdagar och förhoppningsvis kommer det flyta på bra då. Kommer dock kännas konstigt eftersom man gjort likadant i flera år (även om jag inte har jobbat dagligen i flera år) och så helt plötsligt ändras det, men jag måste försöka i alla fall. 

Igår var Nova och Levin här en stund för hennes föräldrar skulle till sjukhuset. Vi fikade lite innan vi gick ut och åkte rutschkana. Levin tyckte att det var lite läskigt i början, men efter en liten stund åkte han nästan helt själv och sprang från slutet av banan där mamma stod till trappan där jag stod och lyfte upp honom och ögonen glittrade av glädje. Det passerade några flygplan också som han var helt besatt av. När vi kom in igen fick dom måla lite innan det var dags för dom att åka hem. 

Jag har oroat mig lite över att träffa barnen, särskilt Nova eftersom hon är stor nog att förstå att Bam är borta. Har varit rädd att hon ska fråga massa. Jag gråter ju bara huxflux och jag pratar fortfarande bara med mamma och Kevin om Bam för att jag inte vill stå och böla inför vem som helst. Men Nova sa inget. Levin däremot var lite jobbig. Eller ja, inte han kanske men det han sa var svårt att hantera och jag fick kämpa för att inte tårarna skulle komma. 

Jag: kan du säga faster?

Levin: Bam.

Jag: kan du säga Lynn?

Levin: Bam.


Inte så jätteroligt men han är bara två så han förstår ju inte riktigt.