Små vita stenar gör en glad



Den här stenen hittade jag förra veckan. Den låg gömd bland massa gråa, bruna och trista stenar på en grusgång. Den grusgången som jag hatar över alla andra. Jag kommer ihåg när jag var liten (det är ju väldigt länge sedan) och hittade sådana stenar. Så glad man blev. Idag vet jag inte varför, men kanske för att dom är så fina. Vita, rena, oskyldiga. Ju större sten man hittade desto bättre. En stod viting gjorde en nästan överdrivet glad. Lycklig. Tänk vad lite som krävdes när man var liten för att göra en lycklig. Nu har man så stora krav. Jag ska dra ner på dom (även fast det känns som att jag inte har några krav alls). Nästa gång jag hittar en vacker sten ska jag gråta av lycka. Det behövs mer sådant. Hänger ni på? Ni behöver kanske inte böla (om ni inte vill haha) men släpp på alla krav. Försök uppskatta det lilla. Det går... jag gör ju det varje gång jag går ut till exempel. Jag går aldrig bara ut utan jag uppskattar allt jag ser. Tänker och känner mig faktiskt glad.
Nä, adjö för den här gången.

Låter som en ko...







Dagen + jag vill ha en syster

Hemma. Eller det har jag varit ett par timmar nu, men jag har haft annat för mig. Saker som... hmm... ja, jag gick ju ut med Jazmin. Det är nog allt. Inte så mycket, men jag orkar verkligen inte mer. Min rygg gör ont! Och då gjorde jag ändå inget ansträngade på jobbet. Rensade roslandet, plockade ogräs på den där hemska grusgången, tömde och städade en garderob och sprutade ogräsmedel på grusgången. ÄNTLIGEN har hon förstått att det krävs andra saker än handkraft och vägsalt. Nu ska jag inte dit förrän den 16 september. Så man kan väl säga att jag har två veckors semester nu haha.

Till helgen ska jag som sagt till min käre bror. Åker dit redan på torsdag, men stylingen blir nog inte förrän på fredag. Och då måste det nog vara fint väder eftersom vi ska stå ute. Hur som helst... jag läste det här nyss och jag vill också ha en syster som man kan göra roliga saker med. Visst har jag roligt med Jocke, men vi kan inte byta skor. Jag kan väl ha hans (även om jag tappar dom) men han får nog inte på sig mina skor. När jag fick min andra lillebror hade jag ju redan en. Varför kunde inte han blivit en syster? Fast då hade väl Jocke gnällt. I och för sig hade han ju fått en lillasyster. Värre är det ju för mig som är äldst. Nåja, jag ska se om Jocke vill byta skor med mig. Efter några öl går det säkert bra haha. Tydligen ska dom dricka lite i helgen. Jag också... läsk! :-P och jag har sagt till Jocke att vi ska lära oss att dansa till Michael Jacksons Thriller.

Nu ska jag göra mat. Värma vatten och röra ner pulvret till moset. Usch! Synd att vi inte har potatis till hemgjort mos. Det är nog det godaste som finns. Eller inte... men gott är det i alla fall.