12 veckorsvaccin och busstur

Idag är den lilla parasiten 12 veckor gammal så igår var jag och vaccinerade honom. Djurkliniken som jag går till ligger bara 5 minuter med bil härifrån så det är nära och bra. Kevin jobbade dock så det fick bli buss. Första gången för honom så jag tänkte att det här går väl åt skogen. Han väsnas ju så när vi är ute och särskilt på nya platser men eftersom vi bara skulle två hållplatser (eller tre, beror på hur man räknar) kändes det rätt lugnt. Dom skulle inte hinna slänga av oss, haha. När han blir tillräckligt stor kan han gå den sträckan men fram tills dess får det bli buss. 

Väntan på bussen blev längre än jag trodde då den var försenad. Det borde jag väl ha kunnat räkna ut. Dom är ju alltid sena, men då fick han träna på att bara sitta still.

När bussen kom fick jag bära honom ombord. Fanns ju liksom ingen tid till att försöka få på honom självmant. Visade min biljett och gick och satte oss. Jag hade honom först i mitt knä (haha, måste ha sett riktigt dumt ut) men när vi kom till första hållplatsen började han tjuta och sprattla så då fick jag sätta ner honom. Han fortsatte gnälla och jag kände mig lite obekväm men det blev inte jättehemskt ändå. Har varit värre på promenaderna om man säger så. När vår hållplats kom hoppade vi av och gick den korta biten till djurkliniken. Under lite ljudliga protester så klart. Vägde honom och han har gått upp 5 kg under dom tre veckorna som jag har haft honom. 16,2 kg väger han nu. 

Vi var lite tidiga så vi fick sitta och vänta en liten stund men vi fick ändå komma in tidigare. Var en annan valp där också och den var så tyst så. Satt fint hos matte medan min, som i och för sig också satt/låg fint, berättade högt och tydligt för alla vad han tyckte om lokalen. Fick senare veta av veterinären att den andra var mer livlig på rummet och inte kunde vara still, haha. Men den var väldigt lydig såg jag när dom betalade. Satte sig fint på mattes vänster sida så fort hon ställde sig vid disken. 

Så blev det vår tur och det första veterinären såg var hans stora tassar. Hon frågade hur många hundar jag har för jag hade samma veterinär när Saga vaccinerades för några veckor sedan. Jag lyfte upp han på bordet och hon kollade munnen och lyssnade på hjärta och lungor. Allt var bra. Hon tyckte att han hade fin färg. Jag frågade om han var för smal men hon tyckte han var perfekt. Jag förklarade lite kring allt och hon sa att jag är välkommen dit så ofta jag vill för att väga och låta dom kolla på honom så det tänker jag göra typ varannan vecka nu i början. Sedan var det dags för sprutan och då trodde jag att han skulle tjuta eftersom han gör det bara man petar på honom ibland men hon gav mig något slags godis/mat som han glatt mumsade i sig och kände då inte när hon stack. Skönt! Hon undrade om han brukar gnälla mycket så då berättade jag om det och då sa hon att ju större hundar desto gnälligare verkar dom vara. Dom brukar tydligen höra lång väg när en schäfer är i lokalen, haha. 

Bussresan hem gick bättre. Han gnällde lite men det var inte alls lika högt och när vi var nästan framme la han sig ner så det ska nog bli hund av honom också så småningom. 

Han väger ju som sagt 16,2 kg nu. Vägde 11,3 när han var 9 veckor. Då var det en bra vikt fick jag höra. Några av dom andra valparna vägde då 15 och var tydligen tjocka. Vet inte vad dom väger nu. Tidigare i veckan fick jag höra att han är tunn och nu väger han ju typ vad dom andra vägde för tre veckor sedan. Jag började googla lite på vikt igår och hittade den här som är nästan exakt som Alfie. Den har ökat något mer men rätt lika ändå. På bilderna såg den kanske lite grövre ut baktill. 

Alla utvecklas ju olika men jag sparade den för att ändå ha som någon slags guide till ungefär hur fort det går. Och visst han är kanske lite tunn men han har ju inte precis hunnit bygga några muskler än. Han leker inte på samma sätt som dom som har kullsyskon att leka med. Jag har ökat maten och kommer fortsätta som jag har gjort innan så får vi se och om några veckor ska han avmaskas enligt lappen jag fick med. Jag trodde man gjorde det ungefär en vecka innan vaccin, för det har alla veterinärer sagt till mig tidigare, men man kanske gör annorlunda nu för tiden. Ingen aning. 

Flygande hund

Den som sa/kom på att motion är bra mot mensvärk måste ha varit en man. Jag har försökt gå med hundarna idag, särskilt med Saga eftersom Alfie inte ska promenera så mycket men det blev bara en kort runda. Klarade inte mer. Jag har så sjukt ont idag och ju mer jag rörde mig desto mer ont gjorde det och desto större sjukdomskänsla fick jag. Kändes som att jag försökte motionera trots världens influensa med hög feber. Ipren och panodil hjälper ju sällan men kan fungera lite om jag har tur men idag hjälpte det verkligen inte ett skit utan det blev bara värre och värre, så när vi hade varit ute vid 18-tiden stod jag inte ut längre och tog en citodon. Det är nog rätt länge sedan som jag hade så här ont men jag tänkte att det nog skulle räcka med en tablett. Tar helst inte två för jag tycker inte om yrseln som kommer med det plus att jag inte vill slösa med dom, men en har inte riktigt hjälpt. Jag trodde det efter ungefär 1,5 timme men det var inte långvarigt. En halvtimme kanske. Jag hade nog behövt ta två men ja... vill som sagt inte slösa och jag kan ju omöjligt springa ut med Alfie med en sådan yrsel. Tandläkaren som jag fick dom av sa att jag kan ta en Ipren också så det ska jag prova nästa gång jag inte står ut längre. 

På förmiddagen när jag inte hade så jätteont var jag i skogen med Alfie så han fick gå lite i blåbärsriset. Ja, jag fick ju också göra det eftersom han i stort sett aldrig lämnar min sida. Jag bara längtar tills den dagen han vågar rusa runt lite själv. Han gnäller lite mindre nu när vi går dit och emellanåt är han även tyst när vi är där men så är det som att han kommer på att det är sjukt läskigt och då sätter han igång igen. Jag antar att det bara är att fortsätta som jag gör och så ger det sig med tiden. Idag blir han 11 veckor och jag vägde honom imorse. 13,9 kg. 

Haha, kolla öronen! Här var vi på väg hem och det har han lärt sig och går då gärna lite i förväg men har ändå koll på var jag är. Så jag stannade och när han vände sig om ropade jag på honom och då satte han av i en jäkla fart. 

Panik i natten

Jag vet inte hur många gånger jag har fått höra "vargar tycker om att vara nära" och liknande saker den senaste tiden. Och jag börjar störa mig lite på det. Inte för att det inte är mysigt. För det är det. Men det lilla puckot envisas med att trycka upp sig där han egentligen inte får plats. I stort sett överallt alltså men ett exempel är mellan soffan och soffbordet. Det hade väl varit okej om han bara hade legat stilla men det gör han inte. Han vänder och vrider på sig och till slut "fastnar" han och skriker då högt i panik. Det låter seriöst som att någon är riktigt, riktigt elak mot honom. Eller som att det gör riktigt, riktigt ont. Alltså han verkligen skriker!

Vid sofforna är det oftast armbågarna som fastnar under den lilla kanten som är underst. Och dom senaste dagarna har det även varit låren/höfterna under soffbordet. Det är på dagtid så det är liksom hanterbart ändå. Men det värsta är att han har klämt sig fast i mitt rum både igår natt och i natt. Tänk er att man ligger där och sover helt fridfullt och så plötligt hörs ett extremt högt, smärtsamt panikskrik. Fan, man förstår ju knappt vad som händer men ändå rusar man upp för att få loss skrället. Jag hoppas verkligen att det här inte skadar honom utan att han skriker för att han blir rädd och inte förstår vad som händer.

Vid sofforna har vi löst det med ihoprullade filtar mellan kanten och golvet. Soffbordet är svårare eftersom där springer Saga under och gömmer sig när han är efter henne. I mitt rum har jag lagt massa täcke och kuddar vid elementet, där han fick problem igår natt. Och i natt fick jag trycka in Sagas mjukisbasketboll under skrivbordet för det var där problemet var då. Snart ska han väl börja ligga vid garderoberna och fastna där också. Eller ännu värre, under sängen. Där lär jag ju inte precis kunna få loss honom snabbt. Tycker att han ska växa lite snabbare så vi alla kan slippa det här. För att slippa eventuella skador på honom och för att slippa nattliga panikuppvakningar för min del. Man blir ju helt konstig efter en sådan sak.